Söndag med hemmafix

Idag var det egentligen en slappardag men då vi var i Dumaguete igår så inhandlade vi ett nytt skrivbord med tillbehör. De ville sätta ihop och paketera allt innan vi fick hämta ut det så vi skulle komma tillbaka efter 3 timmar. Då vi skulle hämta upp det så var hela city avstängt för någon slags parad som firade universitetet som finns i Dumaguete.
Vår stad är känd över hela Filippinerna för sina mycket bra högskolor och universitet. Jag som trodde att man skulle höja klipskhetsnivån då man kom hit men man har väl sänkt den istället.
Skrivbordet med tillbehör fick vi hämta idag istället. 25 km enkel resa men jag börjar bli van. Den fina utsikt vi har och vårt kanonfina hus väger lätt upp dessa kilometer vi kör varje dag.
På vägen in idag kom mitt i en Fiesta i en förort som påminner om Vibble. Det var parader, musik, försäljare och samtliga innevånare ute på gatorna.
Vi var väl inte på Fiestahumör utan radarn var inställd på skrivbord så vi klämde oss emellan med bilen.
Väl i staden så lastades vårt skrivbord ombord på pickupen. Vi har länge letat efter ett skrivbord som ska vara i samma träslag och form som våra övriga möbler i sängkammaren. Vi har faktiskt gjort en skiss på hur vi vill att det ska se ut för att göra en beställning hos en snickare, men vi hann inte beställa för vi hittade detta igår. Vi behövde ett skrivbord men detta set var i tre delar så det ingick 2 hurtsar i priset, en kort och en lång.



3 delar till kontoret, zooma in och kolla på prylarna.

Alla pjäserna är i Malaysiskt hardwood och har således tillverkats i Malaysia och fraktats hit till Filippinerna. Översatt till svenska pengar betalade vi 1859 kronor för alla 3 delarna. Det är så billigt så man nästan skäms. Plaza som butiken heter måste ju ha lite marginal, och moms ingår med 12%, dra sedan av frakt från Malaysia och till slut blir det några kronor kvar till stackarna som knegat med dessa bord i några dagar.
Det är inte ovanligt att man ser någon på gatorna här som går och släpar på en bokhylla eller skåp. Det är en snickare som tillverkat och knåpat med det hemma och som sedan ger sig ut för att sälja. Har han tur hittar han någon de närmaste dagarna som vill köpa annars blir han både hungrig och krumryggad. Jag beundrar dessa mäniskor som sliter och kämpar för sin överlevnad. I svedala sitter man helst på östercentrum och surar för att man inte får mer pengar från staten.
Kanske man skulle packa en container med sängar o skrivbord o.s.v och sända till Sverige. Man kan ju låta någon fylla containern med cyklar, beg. laptops mobiltelefoner o.s.v och skicka tillbaka den som ett byte.



Målfoto på V75

Vi köpte oxå en ny tavla till sovrummet och nu kan man drömma om nya hästvinster varje natt, för tippa in dom kan man visst inte längre, 6 x 5 rätt igår är inte mycket att skryta med.
Ikväll ska vi gå på vår Franska kvarterskrog och käka gott, kommer nog att slösa bort en sådär 150 spänn, men det kan det vara värt.