Nyårsafton!!

Så var det dags för min första nyårsafton i mitt nya hemland. Jag har ju ingen aning om hur man firar såna här helger här så jag försöker att vara mig själv och sedan bara följa med, strömmen. Oftast har jag kameran med mig för att dokumentera alla händelser och sedan vidarebefodra dem till er i min blogg.
Vi började dagen med att besöka Prescillas släktingar på mors-sidan. De flesta av dem är mycket fattiga och bor i sluttningarna nedanför bergen i Tanjay.
Min fru och hennes systrar brukar besöka dem då de är på Negros till jul och överlämna lite julklappar. Klapparna brukar bestå av lite ris, kläder och andra nyttigheter.
Det är svårt att som svensk föreställa sig hur eländigt en del kan bo och leva och det är ännu svårare att förstå hur de alltid kan vara så glada och tillmötesgående då man kommer.
Just de här släktingarna lever i det området där floden svämmade över i tyfonen förra veckan och de hade alla minst 60 cm vatten i hela huset.
På bilden ser vi Prescillas syster tillsammans med en boende (ladyboy) i närheten.


Man kan se floden på bilden som svämmade över. Den har typ 2 meter till kanten innan den svämmar över och sedan ska hela områdets vatten nivå höjas med 60 cm om man ska ha det som förra veckan. Det går åt en hel del vatten till det.

Vid ett av husen har de en många år gammal kaktus som används som julgran.

Funkar ju det med :-)

Vi åkte hem därifrån klockan 4, lagom för att ladda upp till kvällens middag på Talhatta beachresort. Jag har skrivit om den platsen några gånger och det är vår närmaste restaurang. En fräsig bra fransk restaurang och ikväll var det nyårsbuffé.
Jag laddae upp med några öl (7st) innan det var dags att knalla dit.
Ikväll provade jag Red Horse, det är en öl med hela 7.5% alkoholstyrka men jag är ju storvuxen och vältränad så det spelar väl ingen roll.
Jag kände mig het inombords då det var dags för promenad till restaurangen och innan vi gick tog jag en bild på frun vid julgranen.


Innan vi gick hann jag med en öl till och tog en bild på mina hundar i deras nyårshattar.


På restaurangen hade en jättefin buffé med allt smaskigt man kan tänka sig och efter 2 öl så var det dags att hugga in på buffén.

Här ser vi kocken tillsammans med en sprängd anka.

Jag pratade med ett par ifrån england och de höll med om att buffén hade hög klass. De var båda från Liverpool utom den andra som var ifrån Manchester. Jag informerade dem om att inför VM nästa år så hade vi blivit lottade toill samma grupp som dem och att vi inte förlorat mot frankrike på minst 2 år. Vi tog ett par öl och tog ett foto med självutlösaren. (Runkarn?)


Brian till höger var nog fikus?

Efter maten gick vi till baren för en öl och Brian ville gärna visa sitt partytrick: Grimasen. Vi skrattade så vi höll på att dö


Sedan gick vi hem för att sova och så här såg det ut det sista jag minns.


Så en nyårsafton på Filippinerna är nog ungefär som i Sverige.
Gott nytt år på er.

Araber.

En långfingrad Arab?

En man ringde till mig för ett par dagar sedan, närmare bestämt den 28:e. Han behövde en lägenhet i en månad till sin pappa. Egentligen var det inte hans pappa utan hans bästa väns pappa men han kallade honom också för pappa.
Han behövde en lägenhet omgående och jag har ju en ledig eftersom jag sparkat ut tysken så vi kom överens om priset och stämde träff.
Han var jättenöjd med lägenheten och betalade hela månadens hyra samt en depositionsavgift till mig.
Han och hans kamrat är ifrån Iran har bott här i 17 månader och pappan skulle komma och hälsa på dem.
Inga problem alls men då jag vaknade igår morse hade jag fått ett sms från den ena av dom och han undrade om jag var vaken. Sms:et var sänt 22,30. Nu är jag vaken textade jag tillbaka.
En timme senare fick jag ett långt sms om att de haft inbrott i lägenheten men det enda som var stulet var 4 klädesplagg samt 2 dollar. De hade haft tur att tjuvarna inte lyckats bryta loss det lilla kassaskåpet eftersom det var fullt med pengar sa sms:et.
Den här lägenheten är 3 små rum i rad och det första rummet ligger mot vägen och det innersta rummet ligger mot en bakgård som är 9 m2 stor och skyddas av en 7 m hög mur.
Då vi kom dit visade sonen oss fönstret i det innersta rummet som hade varit öppet och är det enda fönstret i hela lägenhetshuset som inte är försett med galler.

Han påstod att någon, (troligtvis en av arbetarna som bygger på nästa våning, hade klättrat ner för muren in genom fönstret, stulit 4 klädesplagg och ut igen.
Tjuven skulle även ha försökt att bryta loss kassaskåpet eftersom det satt lite löst.
Jag tyckte det var konstigt att de inte använt något tillhygge för att bryta loss skåpet och då lämnat något märke på väggen efter tillhygget.
Jag tyckte det också var konstigt att de inte stulit TV:n eller något av de andra dyrare grejerna i köket. Det enda tjuven skulle ha stulit var klädesplaggen varav ett innehöll 2 dollar.
Efter genomgång lovade jag dem att omgående sätta galler på det sista fönstret samt en säkerhetskedja på dörren och att det skulle ske under dagen.
3 timmar senare fick jag ett sms av sonen att banken var stängd och eftersom kassaskåpet var fullt av pengar vågade de inte att gå utanför dörren ens en sekund.
Jag svarade honom att det är inte farligare att gå ut här än någon annanstans, att tjuvar finns i alla länder på jorden samt att jag inte har något ansvar för vad de har i lägenheten. Jag skrev att då de betalat månadshyran så har de formellt godkänt lägenhetens skick och att de har eget ansvar för sina värdesaker.
Jag håller med en nattvakt mellan 6 på kvällen och 6 på morgonen.
De påstår att kläderna blev stulna mellan 11 och 1 mitt på dagen. Vilket jag tycker är mycket konstigt då det är fullt med folk överallt som arbetar och ingen hade sett någon med svart och vit-randiga kläder och mask framför ögonen.
Själva arbetarna som bygger verkar allihop jättetrevliga och jag kan inte tro att någon av dem skulle göra inbrott. Kanske har araben grävt ner en hund någonstans så jag får nog vara på min vakt.



Cementblandaren är nu framkörd i trädgården för operation "Rädda Stranden". Kan nog bli någon rad om det längre fram.

Gott nytt år på er // Anders & Prescilla

Djurförsök!

Så här i mellandagarna (middledays) har de flesta rätt tråkigt och många av oss (de kreativa) försöker att hitta något att sysselsätta sig med.
Jag funderade länge vad som kan vara mitt kall... Vad kan jag få nobelpriset i??? Och då jag funderade som mest kom mina hundar springande och påkallade min uppmärksamhet.
Just då de var som besvärligast kom jag på min stora Idè.... Djurförsök.
Jag tänkte att om man äger 2 hundar så kan man ju utsätta dessa för vissa djurförsök, och är det en hane och en hona så kan man ju enklare se resulaten.
Hundarna i fråga tyckte det skulle vara jättekul så vi satte igång.
Jag la ut 2 stycken madrassr på golvet, en rosa och en blå och sedan sa jag "ligg" till mina vovvar. Inte för att de någonsin lyssnat till ett kommando men har man legat i en bur (före de kom till oss) eller på ett stengolv hela sitt liv så tar man gärna tillfället i akt snabbt som fanken då det kommer en madrass i vägen.


Precis som jag förutspått så tog Lucky (honan) den rosa madrassen och Chicko (hanen) den blå.
Det är ju helt otroligt hur könsrollerna slagit igenom redan på hundnivån.
Nu tror jag ju inte att det är så enkelt utan det var nog mera en slump så jag bar ut hundarna c:a 800 meter från huset. Efter en lång promenad genom skogen och över två stora vägar så släppte jag dom på en plats där jag knappast själv kunde hitta hem.
De satte fullfart genom skogen och jag skrek "ligg" efter dom men jag undrar om de förstod?
Jag kom hem 4 timmar senare efter att ha gått vilse, och då jag kommer in i vardagsrummet får jag se ill min förvåning att mina hundar ligger, precis där jag tänkt, på madrasserna i vardagsrummet.


Otroligt nog så ligger alltså pojkhunden på den blå madrassen och resten av hundarna (tjejen) på den rosa.
Det är knappt man kan tro det men nu har man alltså bevisat att hundar har könsroller precis som vi människor.
Eftersom djurförsöket nu var avslutat skickade jag ut honan i köket och hanen i verkstaden för att fortsätta med sina vanliga sysslor.
Ingen kan i alla fall säga att jag inte gav dem chansen att ändra på sina förutfattade ideér om könsroller, men jag har nu bevisat att det är just så här de vill ha det.

Var är stranden??

Vår strand har försvunnit och vår tidigare strandtomt är nu nästan en del av havet.
Nja det var väl nästan att ta i men visst har det hänt grejer efter tyfonen drog förbi förra veckan.



Dessa två bilder är de enda jag hittar så man kan se hur vår strand såg ut då vi anlände hit i Juli.

Efter att vi kom hit har det fallit 2-3 av våra palmer som är längs med strandkanten och också mitt i vår underbara utsikt.
Eftersom det har ramlat omkull några så har jag planterat nya för att utsikten ska finnas i många år. De nya har jag planterat på min sida om staketet.
Att det fallit några palmer längs med stranden är ju naturligt och eftersom varje palm har ett otroligt rotverk som binder sand och sten så blir ju stranden mer utsatt då det blir en storm.
Då Tyfonen kom i förra veckan så var det ebb och vattnet stod lågt ändå så försvann det 2 av våra palmer på stranden.
Denna vecka har det varit högvatten och i helgen som gick blåste det rätt bra. Det räckte för att en halvmeter av strnaden skulle försvinna och nu ligger vårt staket/mur helt plötsligt blottat direkt mot havet.
Jag ringde idag till en byggare och bad honom komma med ilfart för att kolla. Han dök upp på eftermiddagen och han gick bara och skakade på huvudet och sa "otroligt".
Då han skakat klart kom vi överens om att problemet skulle åtgärdas omgående samt att han skulle prata med mina grannar så att kostnaderna för räddningsoperationen kan delas på tre.
I räddningsuppdraget ingår att försöka få de kvarvarande palmerna att överleva.
Om det blir storm vid nästa högvatten så ligger vårt staket risigt till.
Nu är ju problem till för att lösas så det är bara att spotta i händerna och ro 2 män i en båt så löser sig allt.
Här är dagens bilder.

Julköer!

Julafton blev lugn och fin, vi knallade iväg till vår granne, Beachresorten Talhatta, där de har franskt kök. Vi åt en kanonbra julbuffe och det enda jag saknade var prinskorv och "Riktig" julskinka. Men allt var bra med mycket mat och fullsatt restaurang. Tomten kommer ju inte förrän på Juldagsnatten här så julafton är en vanlig arbetsdag för många.
Jag har varit ICA-handlare i 26 år och vet precis hur det ser ut i en livsmedelsbutik dagarna före jul. Jag har också full kunskap om vilka tider det är som mest folk i butikerna.
Sånt är bra att veta då man som jag blir uttråkad av att gå in i en butik och stanna där mer än 3 minuter.
Därför blir man som vän av ordning lite förvånad då jag fanns i den största supermarketbutiken just på de tider det var som mest folk. Inte bara så att jag var där av en olyckshändels på Julafton kl, 13.00 utan jag passade även på att stå och köa 45 minuter även den 23:dje. Man är väl troligtvis dum i huvet.


God Jul från Lucky! Chicko är ännu för liten för att fatta det där med Jul.

Igår var det gårdsfest våra grannar, en Filippinska och hennes Scweiziska man. I vanlig ordning så kommer det rejält med folk på en sådan fest och på bordet stod en helgrillad gris. De ställer den upp i en hållare och så skär man rätt av. Här är fettet och den knapriga svålen 2 av de mest eftertraktade delarna.
Värden själv passade på att ha en sjukdag sängliggande med hög feber.

Idag var vi på Hypermart, ett annat stort varuhus, och handlade. Det är faktiskt otroligt billigt här. Idag köpte jag en hel oxfile för 685 pesos/kg. Det är lite drygt 100 kr/kg.
Här köper man gärna kött med ben så priserna skiljer inte så mycket om det är benfritt eller eller med ben. Jag såg t.ex idag att kycklingvingar kostar 140 pesos/kg och Kycklingfilé 180. I Sverige skulle alla ha köpt filén men här vill man koka soppa på kött med ben och det blir jättegoda soppor med mycket grönsaker och kött.

Oxsvans och Oxtunga för runt 400 och så kostar oxfilén 685p, Jag väljer helst Filén i alla fall.

Idag bjöd de på ett glas vitt vin då man handlat och var på väg till bilen. e vet hur man ska få folk att gå glada från butiken.

Vi var på Lee Plaza, det största varuhuset i stan för att köpa barstolar i fredags. Egentligen hade vi inte tid men vi behöver 9 stycken till lägenheterna som snart är klara och ofta har dom inte så mycket på lager och man måste beställa.
Vi skyndade dit och att vara stressad då man ska handla i Dumaguete är bara korkat. Tyvärr så tillhör jag väl de korkade och åkte till Lee Plaza.
De hade 10 stolar av den sort vi ville ha så jag sa att då vi har lite bråttom så kan jag betala dem nu och vi kommer tillbaka och hämtar dem nästa vecka.
-Men Sir sa kassörskan, ni måste gå med till lagret för att kolla att de är ok.
-Det kan jag väl göra nästa vecka? sa jag, men jag betalar nu så ni vet att jag ska ha 9 st.
-Jag får inte slå in dem i kassan om ni inte först kontrollerar stolarna sa expediten.
-Mnen jag har inte tid, sa jag då får det vara till nästa vecka.
-Ok sa kassörskan.
Vi var tillbaka idag och Prescilla kontrollerade stolarna medans jag var på Järnaffärn och El-hallen.
De vägrar att släppa en vara utan att de testas först. Troligtvis får jag ändra på min attityd då jag går in i en affär för att ändra på 100 miljoner Filippinare är nog svårare. (tror jag).
Ibland funderar man på det här med alla tester de gör på ALLT de säljer.
Undrar hur kul det är att vara tjej och jobba på apoteket då det kommer in en 140 kilos tysk och vill köpa kondomer? - Do you want to test them before you pay, sir?
Fast o andra sidan hur kul är det att vara kille och jobba på apoteket då tysken kommer...??? Fy fanken...

Jul här med!

Idag tog jag motorcykeln till stan för att handla några småsaker. Då jag skulle handla kom jag på att jag glömt ryggsäcken som jag skulle transportera prylarna i. Jag har inget bagageutrymme under sadeln på min MC.
Det var proppfullt med folk på stan för det är ju jul även här. Min inköpsrunda började med att gå till ryggsäcksavdelningen.
Jag frågade en grabb efter den billigaste ryggsäcken och han tog mig snabbt fram till billigasteryggsäcksavdelningen.
Han visade upp en rymlig och lagom stor ryggsäck som kostade 200 pesos (32 sek. Den blir bra, jag tar den sa jag.
Jag blev inte förvånad då han snabbt replikerade: - ska jag testa dragkedjorna, sir?
Ja gör det sa jag och han drog i alla dragkedjor både löst och hårt samtidigt som han sa högt: Testing Zipper, Testing Zipper.
Jag började nästan skratta men han var så övertrevlig och jag lyckades hålla mig.

Något mer, sir? frågade han. Ja jag ska ha en deodorant sa jag och han drog iväg mig till den avdelningen. Jag hittade en som verkade bra och vi testade lukten tillsammans innan vi gick till kassan.
Ja "VI" gick till kassan för det var lång kö och han ställde sig i kön med min ryggsäck och deo medans jag gick runt bland hyllorna och när det var min tur så vinkade han på mig.
Så går det till här trots att det är dagen före julafton och köerna ringlar långa.

Jag gick sedan tilll spritavdelningen och inhandlade en flaska Tanduay rom till min svärfar.
Jag köpte en liter av den dyraste rommen de hade och fick betala 266 pesos för den. Den har lagrats på ekfat i 15 år och var alltså så dyr som 40 svenska kronor. Tanduay är en rom som gjorts av sockerrör.

Jag var också på Villa Prescilla och kollade läget och de 3 lägenheter vi håller på med just nu är nästan klara.

Börjar se bra ut!

Igår kväll kom det 20 personer inklampande i trädgården och började att spela och sjunga. Det är tradition här att man går runt bland husen och sjunger julsånger för varandra. Just den här gruppen av människor var från Zamboanguita och de samlade in pengar till de fattigaste i byn, så att de också kan få fira lite jul.


Imorgon, julafton kommer Prescillas föräldrar och hennes systrars barn för att äta julmiddag tillsammans med oss. 2 av Prescillas systrar bor i Manila och kan själva inte åka hit över julen men deras barn är här och ska bo hos oss ett par dagar.
Vi har gett våra "helpers" i huset ledigt imorgon så vi tänkte gå på Talhatta för att käka deras julbuffé för 800 pesos per person. Jag kollade in menyn då jag var o bokade bord och den så lockande ut.

God Jul // Anders

Duckbowl

Ja då har man varit och bowlat för första gången sedan jag kom hit. Förresten blev det nog sista gången i denna hall oxå eftersom denna variant kallades Duckbowl och passade inte mig så bra.
Jag är nog bättre på längre käglor och tjockare klot :-).

Undrar hur mycket gnäll det skulle vara på vissa i Visby om maskinerna sett ut så här?

Steve, Kan det vara knäleden på femmans vinkelsutur som behöver proderas eller är den redan kranerad med grindkopplingen?

Jäklar vad det blåste!

Jag har varit utan ström och internet sedan i Fredags så jag ska försöka summera några händelser.

I fredags hämtade jag 2 nya gäster på flygplatsen, en Norrman och en Tysk.
Tysken som var närmare 70 år verkade lite snurrig och han sa att han rest ända ifrån Pattaya och att han behövde sova. Tidsskillnaden från Thailand är bara en timme så det var ju konstigt om han hade jet-lag.
Norrmanen som rest i 2 dygn var pigg och glad, de skulle båda bo hos mig i en månad.

Då vi kom fram till Villa Prescilla fick de vars en lägenhet och jag gick med norsken för att skriva papper och få deposition. Allt var ok och han skulle genast ut på stan för att äta.
Då jag kom in till tysken stod han fortfarande mitt på golvet med en av resväskorna i handen. Jag bad om hans pass och satte mig ner och skrev av lite uppgifter. Då sa han:
– Jag vill inte bo här.
- Va, varför inte det? Sa jag.
- Det såg bättre ut på internet sa tysken. Det verkar så litet.
- Jaha nu är det ju så att 36 m2 inte är större än så här och bilderna på internet är inte fejkade och eftersom du har konfirmerat bokningen via mejl så är det inte mycket jag kan göra. Tyvärr har jag ingen annan lägenhet till dig. Sa jag.
- Jag kan inte bo här, jag måste sova sa tysken.
- Då får du väl hyra lägenheten några nätter istället sa jag.
- Vad kostar det frågade han.
- 1800 pesos per natt.
- Det är för mycket sa han, jag bodde igår på Cherry Blossom i Manila för 1800 per natt sa han.
- Jag har bott flera gånger på Cherry Blossom sa jag och känner väl till deras rum. Min lägenhet är 3 ggr större, du har gratis internet samt swimmingpool och eget kök så du kan inte säga att mitt dygnspris är för dyrt.
- Jag måste sova sa tysken, kan jag sova här i 3 timmar innan jag letar efter ett annat hotell?
- Om inte du ska bo här och inte stå för den bokning du gjort så förlorar jag en massa pengar på att min lägenhet kommer att stå tom så ska du sova här så får du boka minst ett par nätter sa jag.
- Jag vill inte bo här sa han.
- Då ska du ut härifrån, sa jag och tog hans väska och kastade ut både honom och väskan.
Jag hoppas alla hotell är fullbokade och att Pedicab-drivern rånar dig sa jag till honom och smällde igen dörren.

Så kan det gå till då jag är förbannad.

På kvällen hade vi bokat en middag ihop med en Engelsman och hans Thailändska fru. Vi åkte först hem till oss för en bira och sedan gick vi på restaurangen som ligger 150 m från oss, Talhatta Beach resort.
Vi satt på deras uteservering invid havet och såg ut över havet och Talhattas 3 båtar som låg utanför.
I horisonten kunde vi se Mindanao och jag berättade för de andra att jag hört att de hade en Tyfon där och att det är konstigt att vi kan ha det så lugnt och där borta är det värsta stormen.
Efter middagen vid 9 tiden knallade vi hem och det var hur lugnt som helst.

Klockan 3,30 vaknade vi av att de var ett sjuhelsikes oväder utanför och strömmen hade gått. Det var Tyfonen som plötsligt fått för sig att ändra riktning och gå in över Negros istället.
Den hade gått rätt in över oss i Zamboanguita och vidare längs med kusten in över Dumaguete, vår närmaste stad.
Vi stod i fönstret och såg hur stormen knuffade omkull vårt staket intill grannen och havet bara blev argare och argare. Till slut kom det ett antal vågor som slog t.o.m. genom vårt staket och en bra bit upp i trädgården.
Hela vår trädgård blev full av vatten på båda sidorna av huset men inget vatten kom in i huset.
Bara i vår pool ökade vattenmängden med 10,000 liter endast av själva regnandet.
2 av de 3 båtarna vi satt och tittade på ifrån restaurangen hade sjunkit och den
3:dje båten försökte några av resortens arbetare att rädda genom att simma ut till den och hänga på pontonen så att båten inte skulle slå runt.
Snacka om att riskera livet för sitt arbete, jag hoppas att de får en rejäl julbonus av chefen.
Båtarna som sjönk kostar c:a 500,000 pesos styck och den de hängde i klarade sig i alla fall.
Då jag först fick se att det hängde en man i båtens ponton trodde jag att det var någon som försökte att rädda livet genom att hålla sig fast i båten.
Jag funderade som attan vad jag kunde göra för att hjälpa honom men sedan fick jag se att de var två personer med flytvästar på sig som hängde i vars en ponton.

Klockan 8 var allt lugnt igen och stormen hade dragit vidare så vi kunde starta städningen av vår trädgård.
Grannarna i bambuhusen på andra sidan muren hade blivit av med sitt tak och fått huset fullt av vatten.
Vi åkte in till staden vid ett för att betala ut löner och det blev ett äventyr de med.
Det enorma regnandet över bergen hade samlat otroliga mängder vatten som skulle ner. Blåsten hade fällt många träd över och i kanalerna och vattnet tog med sig dem samt en massa annat bråte. Då vattnet kom till stora vägen in till Dumaguete så proppade bråten snabbt till öppningarna under broarna och vattnet forsade istället upp och längs med vägen. Följden av detta blev att massor av boende plötsligt fick sina hus fulla av vatten och gyttja. En del fick till och med sina hus bortspolade och i några av dem fanns det folk kvar som man nu söker efter.
Det var också många nerblåsta träd över vägen men de flesta hade de redan fått bort. Då vi kom körande var det fortfarande mängder av gyttja och på flera ställen forsade vattnet över vägen.
Vi lyckades tråckla oss in till Dumaguete men på flera ställen var det avstängda broar och spår av översvämningar.
Villa Prescilla hade också klarat stormen bra så efter löneutbetalningen så brummade vi hem igen.
På söndagen köpte jag en tidning och kunde läsa att detta var nog den värsta naturkatastrof som drabbat Negros på 100-tals år.
Alla här säger att tyfonerna aldrig går in över Negros men detta var väl undantaget som gör regeln.
De har hitta 33 döda och många personer saknas ännu så siffran kommer nog att stiga. På Mindanao har man hittat nära 1000 döda och siffran stiger fortfarande.
Mindanao hade en signal 2 varning och Negros signal 1 på en 3 gradig skala.
Vi kan också se på nyheterna hur de drabbats på Mindanao, hela byar har nästan blivit bortspolade och massor av människor har dödats och ännu flera saknas.
När naturkatastrofer som denna händer är det nästan uteslutande de fattigaste som drabbas. De har byggt sin enkla hus på ställen som man egentligen inte ska bebygga, och som oftast bor de i enkla hus av trä, så när det händer blir det ofta alldeles för tragiska följder.

Vi fick som sagt strömavbrott i hemma hos oss och jag gick på morgonen ut för att starta den begagnade generatorn vi inhandlat.
Den startad såklart inte så vi fick sitta utan ström.
Då strömmen inte kommit tillbaka efter 28 timmar ringde jag och bad om hjälp att få igång generatorn.
Det kom ut en man men han kunde inte hitta felet så han lovade komma tillbaka med hjälp på måndag morgon.
Han kom tillbaka och efter ett par timmar kom han och berättade att någon (jag) hade hällt diesel i generatorn istället för bensin.
Han skulle göra generatorn ren invändigt medans jag var i staden och så köpte jag med mig bensin hem.
Då jag kom hem med bensinen så startade vi generatorn och den gick perfekt och vi fick ström i huset efter 60 timmar.
5 minuter senare kom strömmen tillbaka, det kallas väl Murphys lag va?

Nu är det bara internet som saknas, jag textade firman och de svarade att de hade stora problem i Zamboanguita och kanske skulle det vara fixat tills imorgon, tisdag. Men det blev inte klart förrän idag, Onsdag.

Här kommer lite filmer och ett par bilder från Tyfonen. Lägg märke till de 2 grabbarna som försöker att rädda båten.

Alla fick 2 kort och så jämförde vi.

Idag åkte vi till stan för att lämna in en del grejer på service. Vi fick ju våra kartonger från Sverige härom dagen och i dessa låg det bland annat 3 stycken kameror och några mobiltelefoner samt ett par datorer. I Sverige slänger vi vanligtvis dessa för att det är för dyrt att laga brukar de säga. Här lagar man istället och eftersom personal är det billigaste som finns så blir det inte dyrt att fixa till grejorna och när de väl är lagade så är det någon som blir jätteglad för en kamera eller en mobiltelefon i julklapp.
Att helt tömma en dator, byta språk i den samt att göra en storrengöring inuti och utanpå kostar c:a 120 svenska kornor. Undra vad det kostar i Sverige?
Vi har tryckt upp en reklam T-shirt a piké modell med vår logo på och det blir en lagom present till våra arbetare på bygget. De kostade 30 kronor styck i en bra kvalité med logon broderad på bröstet.
Idag var det då dags för mig att göra debut på pokerklubben här i Dumaguete. De har sms:at till mig varje torsdag och ringt några gånger om att det är poker. Varendaste gång har det varit för mycket att göra eller så har det inte passat in. Den sista torsdagen Fredrik var här skulle vi pokra på klubben så jag ringde och skulle anmäla oss och fick då reda på att just den torsdagen hade flyttats till tisdagen för arrangörens dotter fyllde år.
Det har då inte funkat någon torsdag tidigare men idag så jäklar ......
Vi gjorde våra ärenden i stan och sedan tog jag en pedicab till Yamaha för att hämta ut min MC från servicen. Då jag kommer dit är det 30 minuter kvar till pokern och min MC står sönderplockad i verkstaden. De ville behålla den i 2 veckor för att de skulle beställa hem en ny varvräknare för min var trasig och det går på garantin.
Jag tvingade dem att plocka ihop cykeln på 10 minuter för idag ska jag spela poker.
Då bågen var klar blev det full fart till Dave som fixar med pokern.

De hade en liten lokal på bakgården hos Dave med ett hemsnickrat bord men det fanns aircon, gratis läsk & kaffe samt bjöd Dave på lite käk.

Jag hade ingen aning på förhand hur de brukar spela, om det är höga insatser eller låga o.s.v. Det har ju ryktats om att det skulle finnas ett par riktigt bra lirare där ibland. Bland annat 3 stycken armbandsvinnare från VM i poker.
Jag fick en stol direkt då jag kom och så var man inne i matchen. Inköpet till cashgamet var i genomsnitt 1000 pesos (160 sek) så jag startade med det också.
Vi var 12 stycken runt bordet, jag har aldrig varit med om fler än 10 och egentligen spelar jag helst med 6-7 endast.
Mörkarna var så låga som 5-10 p och det kändes som om vi hela tiden bara satt och jämförde vem som fick bäst hand efter att alla 5 kort lagts på bordet. Nästan alla synade mörken i varje pott, ibland sa någon raise och ökade till 100 och alla synade. Därefter checkade man eller betade en halvpott och alla synade. Fram till sista kortet var det oftast 3-4 spelare kvar.
Det blir ju omöjligt att bluffa om alla synar hela tiden det blir också omöjligt att läsa en spelare eftersom alla synar hela tiden fast då sista kortet kom märkte man förstås vem som hade satt färgen eller stegen.
Det blir ju ingen riktig poker om man delar ut 2 kort till alla, sedan lägger man 5 kort på bordet och så jämför man vem som fick bäst.
Man måste helt enkelt sitta och vänta tills man har kanonkort och då spela dom skithårt för alla synar ju. Men då blir man efter ett tag inte speciellt omtyckt för då tycker de säkert att man spelar för tufft. Det hade fanken mig varit bättre om de där världsmästarna varit där för då blir det ju riktig poker.
De spelade alltså poker för att de tycker att det är kul att träffas en gång i veckan och snacka skit. Jag får se om jag ska åka tillbaka dit och jämföra kort, jag kanske bara tar en kopp kaffe och snackar skit för det är jag i alla fall bra på.
Alla fattar väl att jag inte vann något idag, jag torskade 1500 pesos och innan jag gick sa jag att jag bara varit där och observerat idag och nu ska jag hem och analysera till nästa gång, för då jäklar.

Testa, Testa, Testa och testa ännu mer

Hade bokat tid idag för att fixa till lysen och montera in nya stereon i bilen.
Jag ska också göra 50 mila service på min motorcykel så eftersom vi skulle vara utan bil hela dagen så tog MC:n till stan så vi hade ett fordon medan bilen var på verkstaden. Efter vi hämtat bilen så ska cykeln få en rundsmörjning hade jag tänkt.

Jag blir knäpp på allt testande här varje gång man inhandlar något.
Man har samma garantier på allting som i Europa och samma bytesrätt på 7 dagar som där hemma men här envisas de med att testa prylarna innan man får gå ut ur butiken. det tar alltså hur mycket tid som helst jag blir fanken i mig knäpp av allt testande.
Igår när jag var och köpte den nya bilstereon så ville de såklart testa att det funkade och innan jag hann reagaera var det 4 man som kom med bilbatteri, kabelknipsare och högtalare för att stereon ska testas.
Jag är ju i grund och botten inte en sådär tålmodig person och har jag bara något mer som ska göras under dagen så blir jag stressad av allt testande.
Jag sa till de 4 grabbarna att jag inte ville ha stereon testad eftersom jag har lite bråttom och jag har ju bytesrätt och garanti om det är något problem.
- Inte testa stereon? sa de i kör. Nej tack sa jag och betalade stereon och gick.

2 timmar efter jag lämnat in bilen idag fick jag sms. Som alla läsare fattat så stod det i sms:et att stereon var monterad i bilen men fungerar inte. Jag får flåklypa...

Jag åkte till verkstaden och hämtade stereon de fick montera ur den ur bilen under tiden de fixade till det fick jag frågan av 3 olika personer i hallen,
-testade du inte bilstereon innan du köpte den?
Jag lastade stereon på MC:n och iväg till affären och nu fick jag för mina synder. De började med att testa den trasiga stereon i 30 minuter bara för att få reda på att den var trasig som jag sa.
De tog fram en ny stereo och körde igång testerna på den. Allt som allt tog det 75 minuter för att byta stereo och klara alla tester. Självklart fick man en magsudare av försäljaren:
- Du skulle testat den redan igår, sir.

Den nya stereon kan läsa usb minnen och minnes kort så jag åkte till data affären och bad att få köpa ett usb-minne.
-Ja det går bra sa expediten, jag ska bara testa det först, och så tog han fram en sax och klippte upp förpackningen. -OK, sa jag och lät honom hålla på.

Jag brände mina armar idag efter allt brummande fram och tillbaka på motorcykeln.
Innan vi åkte hemåt så lämnade jag in cykeln på service och ska hämta en imorgon.
Jag har alltså kört 50 mil på 4 månader med motorcykel. Jag tycker det är roligt att köra men Prescilla tycker inte det är lika kul att åka. Det är i alla fall ett bra resevfordon.

Vi har fullbokat på Villa Prescilla, av 6 klara lägenheter är 6 uthyrda. På fredag har vi gästbyten i 2 av lägenheterna en tysk o en norrman ska hyra vars en lägenhet i en månad.
Nästa våning börjar likna något nu och vi tror att de blir klara med 3 lägenheter till i slutet av månaden.
Nu ska jag hoppa i poolen med en bira, det lackar mot jul och jag är solbrändare än på mycket länge.

Lackar mot Jul

Det lackar mot jul även i närheten av ekvatorn och här har man julskyltat och spelat julsånger sedan början av oktober.
Jag som varit ICA-handlare och uppvuxen i en familj med en Ica-handlare som pappa har en antikänsla inför julen. Då man var liten fick man knappt träffa farsan de sista 2 veckorna före jul och likadant blev det för mina barn. Alla tror att man bara går och gnider händerna då julen närmar sig men den stora egna arbetsinsatsen varje julmånad har gjort att man egentligen inte gillar julen.
Ni finns det ju andra som gillar jul och eftersom jag inte längre är uppstressad inför helgerna så får man ju försöka att njuta av att andra njuter.
Igår bromsade vi in vid Julstjärneståndet som funnits sedan oktober och Prescilla inhandlade en stycken jul-lanterna som ska i kombination med våra svenskimporterade stjärnor lysa upp vår veranda.
Allt som är juligt som man känner igen från Sverige finns även här.



Idag kom de 8 sista boxarna som vi skickade från Sverige i Juli. De kom just då vi inte var hemma så de stackarna som kånkade in lådorna missade sin välförtjänta dricks.


Våran inneboende rara tjej, Rea, fyller 15 år idag på självaste Lucia. De vet inte så mycket om kvinnor med eld i håret och grabbar mad dumstrutar på skallen här så vi har valt att ligga lågt med själva Luciafirandet och istället ta med Rea på restaurang för en fin middag. Hoppas de fattar att vi har Rea på restaurangen då notan ska in. Vi har bjudit med våra nya grannar, en Schweizare och hans Filippinska flickvän. Hon är för övrigt faktiskt släkt med Prescilla på långt håll.

På dagens inköpsrunda var det klinkers som gällde. 3 stycken badrum, Bardisk, köksbänkar ska sättas med klinkers. Det blir robust och kommer att hålla i 100 år. Prescilla är den som väljer färger så det blir harmoni i alla lägenheter. Jag hade egentligen tänkt vara med och tycka men har man pyntat en hel lägenhet i svart som jag gjorde på Visborgsgatan så är det nog bättre att vara tyst. Jag är säkert bra på något annat…..

I morgon ska jag lämna in bilen för att de ska fixa mina lysen, det ska bli slut på att sitta i mörkret och chansa. Jag ska också sätta in en ny bilstereo och jag var iväg idag för att inhandla en. Jag vill ha en som funkar på USB sticka så jag kan spela all min tjuvade musik i bilen. Den skivan vi har i bilen idag har gått i 3 månader.
Jag hittade USB-sticke-bilstereo-apparater i en butik och den första kostade 200 sek så jag slog till på den. Jag hittade sedan en mycket bättre för 500 sek så jag var lite slösig och tog den istället. Installation ingår men högtalare ska jag köpa imorgon. Återkommer om det.

Som vanligt på Filippinerna

Det blir inte så mycket skrivet i bloggen nu för tiden Det beror inte på ovilja från min sida eller på att det aldrig händer något utan mera på att varje dag just nu är sig lik. Har man berättat om de vanliga rutinerna ett par gånger så blir det ju inte så upphetsande.
Vi ska försöka att beta av några av de vardagliga händelserna:


1. Villa Prescilla. Det knallar på rätt bra med våning 2. Vi håller för fullt på att producera 3 lägenheter på cirka 40m2 styck. De flesta väggarna stod redan där men några har rivits till hälften för att bli lite högre köksbord med barstolar. Vi är petnoga med att göra allt ordentligt så alla innertak byter vi ut eftersom de gamla som byggdes för ett år sedan är av trä och nu bygger vi med ett stenhårt dött material. Vet inte riktigt vad det heter men om ni tänker er Stefan Bergh Bakfull i husvagnen spritt språngande naken så förstår ni kanske vad jag menar. De sex lägenheterna som vi har snickrat färdigt på är alla uthyrda och i BBQ- hörnan och nya tvättstugan ser allt ut att funka. Det kostar mycket pengar att fixa till allt med hög kvalitet men de ska vi få tillbaka under många år, så är själva tanken.

2. Jul. Det är jul även här på Filippinerna och det märks mer än väl i alla butiker, samma julsånger som man spelar i Sverige går på högsta volym överallt här. De enda man inte hör är Lokets julskiva och Adolphsson & Falks ”Mer Jul”. Den ena kan man helt leva utan och den andra saknar man lite grann, ni kan själva fundera på vilken som är vilken. Det känns lite konstigt att julplanerandet pågår här eftersom det är mer än 30 grader varmt och strålande sol. Nu har jag ju tillbringat 3 av de senaste 4 jularna utomlands men känslan av att det ska vara kallt samtidigt som det är jul sitter i ryggmärgen.

3. Hundarna. De springer och busar med varandra nästan dygnet runt och de verkar verkligen ha skitkul. De har båda 2 startat sina liv i en bur på en trottoarkant precis intill all trafik, att nu få springa fritt i vår trädgård måste vara ett drömliv för en liten vovve. För ett par dagar sedan hade de inte så skitkul, då var det dags för vaccinering. Vi lastade in hundarna i bilen och brummade till staden. De är alltid lugna o snälla i bilen men denna gång så kräktes de i bilen båda två innan vi var framme vid veterinären. ”Jäkla hundkräk” sa jag till dom och de nickade instämmande. På hemvägen klarade de sig utmärkt båda två utan att kräkas så där ser man vad lite stryk med en domkraft kan hjälpa.

4. Gardinstänger. Vi har sedan Mars ägt ett hus utan gardiner. Det är delvis sant eftersom vi har haft några plastremsor hängande på sidan av fönstren och de kan man dra för på natten så att det blir mörkt. Vi har helt enkelt inte haft tid och så har vi inte heller hittat rätt stänger att hänga upp. I Torsdags hittade vi rätt så vi inhandlade 9 stycken gardinstänger med tillhörande hållare. Jag tycker att det är rätt så kul att fixa lite hemma även om jag svär och gormar lite men att sätta upp 9 stänger på cementväggar tar tid. Och man blir mycket mycket svettig. Skjortan blev totalt dyngsur efter att bara ha borrat de 72 hålen för hållarna så jag hoppade i poolen. Det fräste om mig. I morse fortsatte jag med att sätta plugg i alla hål och imorgon ska jag fixa resten. Jag får ta det som ett tredagarsprojekt för att inte rinna bort. Sedan är det bara det roligaste kvar, Sy och sätta upp gardinerna så eftersom man är gentleman överlämnar jag det åt frugan.

5. Torkställning. Vi har också svetsat, grävt och cementerat för att få upp en ny torkställning. Jag har själv ritat hur den skulle se ut och det blev så klart väldigt bra. Roger som jobbar hos oss var den som fick sköta det praktiska så jag blev inte ens varm av detta projekt.

Som ni märker går allt lugnt o sansat till här på Filippinerna och det enda som stör mig är att jag har svårt o sova då jag tänker på innertaken i våra lägenheter…… Stefan naken o bakfull i en husvagn……fy fan.

En Mycket Bra Dag!!

Fredag blev en bra dag från början till slut.
Då jag vaknar tidigt på mornarna och alla bra pokerturneringar går på helt fel tider för en Asiat så brukar jag att spela tidiga morgnar istället för sena kvällar.
I Fredags vaknade jag redan 5,30 så jag anmälde mig till en kvalturre och gick för att fixa till kaffe. Kvalet går till en månadsfinal som är på Söndagskvällar för europeer men tidig Måndag (kl.4.00) för mig.
Jag har kvalat in redan för 6 veckor sedan men om man redan är inkvalad så får man en startavgift (€200)varje gång man kvalar in därefter. Som ni förstår av rubriken så vann jag kvalet och det var faktiskt den fjärde gången jag kvalade in så det hjälper ju till med finansieringen av pokerspelandet.
Sedan åkte vi till flyget och på Cebu Pacifics inrikesflygningar så brukar de ha en liten tävling då flyget är som högst upp. Jag har ju rest några ggr så jag vet att de ibland brukar be någon hålla upp en kulspetspenna så jag hade min klar i handen. Som ni förstår av rubriken så bad de någon att hålla upp en sådan penna och flygvärdinnan hann inte säga hela ordet förrän jag hade min penna högt upp. Jag vann en vattenflaska med reklam på. :-).
Väl i Manila checkade vi in på ett kanonhotell * * * * * 5 stjärnor och allt är faktiskt kanonbra. Vårt rum var inte klart när vi kom så de uppgraderade oss till en "King Pacific Suit" och den är som namnet låter verkligen kunglig. 60m2, 2 rum, gigantiskt badrum och totalt 3 TV och 2 DVD spelare. priset skulle varit 9,800 pesos per natt men efterson Prescilla är härifrån så får man lite rabatt. Hon fixade till så att priset blev 8500 istället.
Iväg till kvalturneringen och vi var 22 stycken som ställde upp för att kvala in till Main Event i en stortävling som är med på Asian Poker Tour. 2 av oss skulle gå vidare till Main Event. Kvalet kostade 5000 pesos och att köpa in sig till Main event kostar 50,000. Som ni förstår av rubriken så vann jag den såklart Och jag var jäkligt glad då jag efter 6 timmars poker vunnit en plats till storturren.
Väl hemma på rummet fick jag se en badrumsvåg under handfatet där långt borta i badrummet. Jag tog en promenad till den och jag har faktiskt inte vägt mig sedan jag lämnade Sverige i Juli. Min våg är i en kartong ute på Oceanen och jag tänkte vänta med att väga mig tills den anländer i december men jag tänkte just idag måste vara en bra dag att väga sig på. Som ni förstår av rubriken så hade jag gått ner, jag hade till och med gått ner 10 kilo.
Kyckling, Ris, värme och lite arbete är nog inte helt fel.
En Mycket bra dag för mig.

Lördag morgon kollade jag ut genom vårt fönster på tolfte våningen och tvärsöver gatan bygger de på ett nytt ännu högre höghus. Man blir ju snabbt klarvaken då man
ser två killar i 30-årsålder stående på några bamburibbor 50 meter över marken. De höll på att måla ytterväggen på nya höghuset och då de fick se mig vinkade glatt.
De hade en säkerhetslina men inte såg det säkert ut inte. Jag hade inte ställt mig på de där bamburibborna för alla pengar i världen.
Main event i APT-turren startade kl. 13,00 och vi (39 st) skulle spela 10 st blindsnivåer på 45 minuter styck. Det blir 7,5 timmar effektiv poker och tillsammans med raster blir det totalt 9,5 timmar om man överlever hela dagen.
I en sådan här turnering får man 15000 var i chips att spela med och alla som är kvar efter 10 nivåer går vidare till dag 2.
Jag började de första 2 timmarna dåligt, jag åkte på ett par sura snytingar där jag ledde tills det sista korten ko på bordet och blev slagen 2 ggr på samma sätt. I itten av dagen fick jag lite tur med korten, jag fick AA 2 gånger och tur att någon mera hade bra kort så jag blev synad båda gångerna. Den andra gången var det 2 som synade mig så då gick jag upp i ledning av alla som var med. De sista 3 timmarna fick jag inte en bra hand på hela tiden så flera gick om mig och till slut blev mitt mål bara att överleva dagen och gå till dag 2.
Det lyckades, vi var 11 stycken som gick vidare och jag var 6:a - 7:a av dessa.
Turneringen fortsätter på Måndag (idag) med de spelare (50st) som har överlevt vars en förstadag. Idag spelar vi tills det är bara ett bord kvar, 9 pers.
Känns som det är liten chans att jag är med där men man vet aldrig. Jag har bokat hemresa imorgon förmiddag men jag bokar gärna om flyget och bokar gärna till en natt till på vår lyxhotell om det skulle behövas. :-)

Mainevent i pokerturren jag kvalade in till på internet i Fredags morse gick idag måndag kl. 04.00, svensk tid Söndag 21,00. Jag åkte ur som 108:a av 510 spelare efter 4,5 timmar. Det var nog tur för det verkar ju osannolikt att jag ska vinna 2 sådana här stora turrar på samma dag.