Idag åkte vi till stan för att lämna in en del grejer på service. Vi fick ju våra kartonger från Sverige härom dagen och i dessa låg det bland annat 3 stycken kameror och några mobiltelefoner samt ett par datorer. I Sverige slänger vi vanligtvis dessa för att det är för dyrt att laga brukar de säga. Här lagar man istället och eftersom personal är det billigaste som finns så blir det inte dyrt att fixa till grejorna och när de väl är lagade så är det någon som blir jätteglad för en kamera eller en mobiltelefon i julklapp.
Att helt tömma en dator, byta språk i den samt att göra en storrengöring inuti och utanpå kostar c:a 120 svenska kornor. Undra vad det kostar i Sverige?
Vi har tryckt upp en reklam T-shirt a piké modell med vår logo på och det blir en lagom present till våra arbetare på bygget. De kostade 30 kronor styck i en bra kvalité med logon broderad på bröstet.
Idag var det då dags för mig att göra debut på pokerklubben här i Dumaguete. De har sms:at till mig varje torsdag och ringt några gånger om att det är poker. Varendaste gång har det varit för mycket att göra eller så har det inte passat in. Den sista torsdagen Fredrik var här skulle vi pokra på klubben så jag ringde och skulle anmäla oss och fick då reda på att just den torsdagen hade flyttats till tisdagen för arrangörens dotter fyllde år.
Det har då inte funkat någon torsdag tidigare men idag så jäklar ......
Vi gjorde våra ärenden i stan och sedan tog jag en pedicab till Yamaha för att hämta ut min MC från servicen. Då jag kommer dit är det 30 minuter kvar till pokern och min MC står sönderplockad i verkstaden. De ville behålla den i 2 veckor för att de skulle beställa hem en ny varvräknare för min var trasig och det går på garantin.
Jag tvingade dem att plocka ihop cykeln på 10 minuter för idag ska jag spela poker.
Då bågen var klar blev det full fart till Dave som fixar med pokern.
De hade en liten lokal på bakgården hos Dave med ett hemsnickrat bord men det fanns aircon, gratis läsk & kaffe samt bjöd Dave på lite käk.
Jag hade ingen aning på förhand hur de brukar spela, om det är höga insatser eller låga o.s.v. Det har ju ryktats om att det skulle finnas ett par riktigt bra lirare där ibland. Bland annat 3 stycken armbandsvinnare från VM i poker.
Jag fick en stol direkt då jag kom och så var man inne i matchen. Inköpet till cashgamet var i genomsnitt 1000 pesos (160 sek) så jag startade med det också.
Vi var 12 stycken runt bordet, jag har aldrig varit med om fler än 10 och egentligen spelar jag helst med 6-7 endast.
Mörkarna var så låga som 5-10 p och det kändes som om vi hela tiden bara satt och jämförde vem som fick bäst hand efter att alla 5 kort lagts på bordet. Nästan alla synade mörken i varje pott, ibland sa någon raise och ökade till 100 och alla synade. Därefter checkade man eller betade en halvpott och alla synade. Fram till sista kortet var det oftast 3-4 spelare kvar.
Det blir ju omöjligt att bluffa om alla synar hela tiden det blir också omöjligt att läsa en spelare eftersom alla synar hela tiden fast då sista kortet kom märkte man förstås vem som hade satt färgen eller stegen.
Det blir ju ingen riktig poker om man delar ut 2 kort till alla, sedan lägger man 5 kort på bordet och så jämför man vem som fick bäst.
Man måste helt enkelt sitta och vänta tills man har kanonkort och då spela dom skithårt för alla synar ju. Men då blir man efter ett tag inte speciellt omtyckt för då tycker de säkert att man spelar för tufft. Det hade fanken mig varit bättre om de där världsmästarna varit där för då blir det ju riktig poker.
De spelade alltså poker för att de tycker att det är kul att träffas en gång i veckan och snacka skit. Jag får se om jag ska åka tillbaka dit och jämföra kort, jag kanske bara tar en kopp kaffe och snackar skit för det är jag i alla fall bra på.
Alla fattar väl att jag inte vann något idag, jag torskade 1500 pesos och innan jag gick sa jag att jag bara varit där och observerat idag och nu ska jag hem och analysera till nästa gång, för då jäklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar