En kinesisk möbelhandlare!

Idag var det dags att köra Carina och Ricard med respektive till flygplatsen. Deras flyg gick 06,10 svensk tid från Dumaguete och de beräknas landa i morgon bitti 07,10 i Köpenhamn. Det är en kanonresa i tid om man jämför med Fredrik & Frida som startade sin resa hit ungefär samtidigt och anländer Dumaguete, måndag kl 6 på morgonen svensk tid.
Vi har haft sköna 2 veckor här med en rundresa på 6 olika öar av de 7107 som finns här. Vädret har i princip varit strålande sol och skitvarmt hela tiden och det är väl egentligen helt fel väder för oss kritvitingar men jag gillar det iaf. Carina och Ricard är inte jätteförtjusta i denna värme och stekande sol, men har klarat sig utan brännskador.
Tyvärr har både Carina och Ricard varit sjuka under sin vistelse här och det drar nog ner betyget på deras totala upplevelse av Filippinerna.
Jag tror inte att de trivdes lika mycket här som jag gör men jag hoppas ändå att de vill komma tillbaka och hälsa på igen. Om jag kommer till Sverige en gång om året blir det ju inte så ofta vi träffas och jag saknar dem redan.

Efter flygplatsen hade jag ett möte med en Engelsman som var sugen på att hyra. Mötet slutade med att han gjorde en deposition för att hyra en lägenhet i 6 månader till att börja med. Lägenheten han ville ha är den vi renoverar för fullt och han kommer redan nästa fredag och flyttar in. Det är vår största och dyraste lägenhet men han och hans fru verkade helnöjda med den.

Vi åkte sedan runt och shoppade till vår elektriker och snickarna. De hade båda långa listor på saker de behöver så jag lämnade in deras listor i repektive affär och åkte till Robinsons köpcentrum för att ta ut pengar.
Jag tog ut 100,000 pesos (16,000 sek) som fördelades på 2 buntar med 500 sedlar. Prescilla var i Supermarketen och handlade några småsaker. Jag mötte upp henne för att hjälpa till och bära.
Då vi kom utanför byggnaden såg vi en massa uppställda möbler. Det finns en möbelaffär i Robinson och vi har varit där några gånger och kollat, men alltid gått därifrån utan handla då de är rätt så dyra.
Vi kollade på möblerna som de ställt ut och en soffa med 2 fåtöljer samt ett glasbord såldes för 55.000. Tidgare hade den sålts för 110,000 så vi blev lite intresserade, vi har tittat på den förut då vi har letat soffa i 2 månader men den var för dyr tyckte vi.
Det är en kines tillsammans med sin son som driver butiken och de måste vara 2 av världens sämsta på engelska, lägger man till den kinesiska brytningen så blir samtalet så här:
Jag: Can you lower the price a little bit more?
Kinesen: OK söl i gively jo the plajis fifetly-tlie.
J: Is it together with the glass table and the two vases?
K: No söl vasely no inculudeded in the plajs, i gively ju plajs sixetly fol evely.
J: Ok but then i don`t want the vases only the sofa with chairs and table, i can give you 50 for it.
K: No söl i not, i have fifetly-tlie onlie.
Jag tog upp en av mina buntar med pengar gav honom den och sa: I can pay fifty in cash now.
Kinesen räknade snabbt igenom bunten och log med hela ansiktet o sa -OK söl ju baj.
Så skakade vi hand och gjorde upp om hemleveransen, den kostade 800 pesos till chaufförerna.
När soffan kom hem visade det sig att de två meterhöga vaserna ingick i priset jag prutade på.
Hundarna har nu inspekterat vilka ställen på möblerna det är mest lämpligt att gnaga på och jag har varit ute på gården för att se ut bästa platsen att gräva ner hundarna på om de bara vågar att gnaga på mina nya möbler.
Förresten har jag nog glömt att berätta att de små hundjäklarna redan gnagat på sängben, köksstol och byrå och jag har redan ställt fram spaden.


Soffa med 2 fåtöljer i skinn, glasbord samt 2 vaser för 8000 sek är väl ok.